Så kan Domna av svimma användas i en mening
- Jag kanske ska låtsas svimma, tänkte han.
- När vi kommo fram till sjukhuset, höll jag på att svimma.
- Indianen kallar på hjälp, och jag slår omkring mig förtvivlat, brottas endast med avsikt att matta ut mig själv, så att tankarna domna bort.
- När vi skulle uppträda för föräldrarna var många oroliga för att svimma.
- Snart domna mina armar.
- Jag höll på att svimma.
- Hon lutade sig, liksom på väg att svimma, emot väggen till höger.Hon syntes nära att falla ned emot bänken, där de suto.
- Inte skall ett fruntimmer svimma för så små krämpor !
- Han tror, att hon ska svimma.
- Den kom min saknad att domna och gjorde mig lugn.
- Den sjunker sakta bort - ni vill också sjunka bort, domna ner.
- Du kan svimma.
- För di hade gett honom den där smockan, du vet, me lillfingersidan av flata hann över strupen, så han domna.
- Det är så man kan svimma.
- Då hon sattes i stolen, var hon nära att svimma.
- Den börjar som en krampaktig smärta i hjärtat, benen domna, domningen sprider sig genom hela kroppen.
- När Jan Andersson i Skrolycka hörde dessa ord, bleknade han bort, och huvudet sjönk bakåt, som om han skulle svimma av.
- Ibland har hon varit så trött när hon kommit dit, att hon varit färdig att svimma — —
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
